Ipse Cogita!

Hon ser bekymrad ut, Asken. Och bekymrad skall hon nog vara, hennes omdöme sviktar. Hennes förslag att skicka färgglada kuvert till misstänkta sexköpare för att grannarna skall se vilket skit man KANSKE är, var ett försök att sätta ny konstig rättsstandard i det här landet. Själv sa hon lite käckt att hon ibland blir "lite vild". Rätt ord torde vara omdömeslös eller rättsvidrig eller varför inte korkad.

Nu skriver hon själv i Aftonbladet och nu skall, som tidigare diskuterats, unga under femton år kunna drogtestas. Hon ger sken av att rättsäkerheten skall vara hög.

"En polis som misstänker att en ungdom är påverkad av narkotika ska därför först vända sig till en åklagare för att få beslut om att drogtest ska göras.". Men hon nämner inte, säkert medvetet, att det kommer att ske utan att blanda in föräldrarna. I klartext innebär det att en polis kan alldeles själv bedöma att en trettonåring är drogpåverkad, säkert via en angivare som vi vet nada om, ringa åklagaren och få ett okey på test, utan att jag som förmyndare har en chans att ta tillvara ungens rättigheter. Stasi går nu arm i arm med nazi i Sverige och det är en konstig och farlig väg hon nu vill vandra, Asken.

I andra sammanhang skall föräldrar minsann dras in i ungarnas framfart; till exempel så skall de bli skadeståndsansvariga för kidsens kriminella utsvävningar; här är det helt plötsligt så att föräldrar eller förmyndare skall hållas utanför. Var är logiken i det?

Självfallet skall vi vara rädda om våra ungar, men att gå den här vägen kommer dels att vara rättsvidrigt, dels de vuxnas markering att vi gör som vi vill, dels tar det bort, för all framtid, känslan av att vi som föräldrar har ansvaret för kidsen och deras framtid — inte myndigheterna.

Det är söndag och så kallad vilodag men — jag är upprörd!