Blodtörstiga jägare visar sina fula trynen
Nu blir jag riktigt förbannad. Vem kom på att man kunde lita på "ansvarsfulla" jägardårar? Vem kom på att man skulle sätta varggränsen till 210 djur? Och med vilket underlag kom man fram till just det talet?
Men det är bra att det händer eftersom så kallade naturvårdande människor, jägarnas favoritargument, nu visar sitt rätta jag. Blodtöstiga, rovdjurshatande lantlollor som helt enkelt älskar att döda rovdjur. Allt annat är snack och sättet de nu organiserar jakten på visar att jag har rätt.
Och till Mikael Karlsson, ovan, kan jag bara säga: regeringen kommer inte att göra ett skit! Ett bra motto att tillämpa när saker går fel är: riv upp, gör om och gör rätt, men det har vår nuvarande regering inte förmåga till, varken nu eller tidigare.
Skall jägarnas lobbingverksamhet via de mest konstiga intresseorganisationer få styra vår viltvård så har vi snart varken varg, lodjur eller järv i skogarna.
Hellre vargar i skogen, gärna i tusental, än en massa degenererade människor med storhetsvansinne!
(AB)
Jag undrar vad ni tänker med ???.
Om ni får eran sälskaps hund uppäten mitt framför ögonen. så vaknar även sådana som Mickel upp till en värklighet.
Varför ska Vi ha en stor vargstam som får öka utan något natuligt hot??
Vist kan man tycka att det är vilda västern men om man utbila ett begränsat antal jägare så skulle det kunna skötas mycket bättre så man får ta lär dom av denna jakt.
Men Jag upprepar att vargen får inte vara orörda den måste begränsas.
pelle:
Begränsa på du bara, men 200 djur i ett land av Sveriges storlek är mycket lite. I Canada har man 50-60.000 och i Ryssland än fler. Inte fan hör jag att vargar käkar hundar, barn och mormödrar där.
Allt är jägarlobbyns vinst över vett och sans.
Det finns gott om plats för lite varg på Lidingö och på Djurgården. Istället för att skjuta en massa vargar borde de ha flyttats dit!
Eftersom jag inte har ngn bestämd åsikt i frågan kan jag ju unna mig att resonera lite runt den.
Enligt alla logikens lagar är antalet, 200 eller 2000 för den delen, knappast ngt problem i det här glesbefolkade landet? Vad som däremot kan vara ett trubbel är ju om de vargar som finns utvecklar sjuka beteenden genom långtgående inavel, t.ex. söker sig onaturliga habitat nära befolkade områden.
Vad beträffar sådana individer, som utvecklar farliga beteenden, är det väl det vi har skyddsjakt till? Alltså, blir ett djur farligt tar man itu med det när det händer, där det händer och under kontrollerade former. Verkar lite mer sansat, i mina ögon, än att skicka ut 12.000 man, vid ett och samma tillfälle, för att knäppa x-antal vargar. Vad jag förstår är licensjakten dessutom urskiljningslös, d.v.s. man skjuter den varg man händelsevis får syn på, inte den som bevisligen borde skjutas?! Detta är alltså inte frågan om ngt substitut till det naturliga urvalet utan mer att likna vid en naturkatatrof eller epedimi.
Om man nu håller antalet tämligen konstant på 200 individer genom den här årliga avskjutningen, begränsar man då inte möjligheterna för nyetablering av nya vargpar? I så fall leder ju detta troligen till att bara gamla par med redan inmutade revir förökar sig, tills dess de är för gamla och jagas bort av sin egen avkomma då förstås - sammantaget knappast knappast till gagn för genetisk mångfald? Jag kan inte mycket om vargar, men det låter inte orimligt?
200 vargar, förresten - det låter inte mycket; räcker det verkligen för att upprätthålla en frisk stam; givet att de, som nu, inte kan kommunicera med finska och ryska populationer? På tal om det; om man nu skjuter utan selektion där man kan och får - har vi då verkligen en stam på runt 200 individer eller har vi, p.g.a. detta och begränsade vandringsmöjligheter snarare 3-4 stammar om 50-70 djur vardera? Hur går det med inaveln i så fall?
Hur som helst har vi ju tagit beslut på att vi ska ha en vargstam. Viktigast, om vi nu menar allvar med beslutet, måste vara att det blir en frisk stam som på sikt överlever av egen kraft! Hur många som krävs för detta får en genetiker svara på!
Nu börjar jag ju få lite åsikter:
1. Avskjutning; javisst, men bara i form av selektiv skyddsjakt som avlägsnar "dåliga" individer.
2. Vi måste antingen öppna vandringskorridorer så att nytt blod kommer in den naturliga vägen, eller helt enkelt importera ett tillräckligt antal - vilket alltså genetiker, och inte jägare eller politiker, är bäst lämpliga att avgöra!
Menar vi å andra sidan inte allvar är det nog lika bra, tyvärr, att skjuta av hela högen med en gång - ingen, vare sig varg eller människa, är betjänt av en stam som i alla fall kommer att duka under av genetisk utarming?!
JSC:
Tackar för långt och givande resonemang. Jag håller med i dina åsikter och själv tror jag att 200 vargar är för få. Canada har 60.000, Ryssland fler. Täta Spanien har 1.500-2.000 så visst skulle Sverige tåla många fler. Men , rätt igen, en fråga för genetikerna.
Och skyddsjakt finns redan idag.
Sen tror jag nog att de flesta vill ha vargen i landet, men det är starka krafter i jägarlobbyn, och dessa verkar få styra i utrotningsriktningen.
Trist är det.
