Nu är jag en ängel

 
I november körde jag efter en kvinna i tre kilometer. Hon hade glömt sin plånbok i affären och jag frågade kassörskan vems plånbok det var. Det är hennes sa hon och pekade ut på parkeringen där kvinnan precis satt sig i bilen. Resten fattar ni.
 
Man gör så. Om man är gentleman. Kostigt nog kom jag inte in i tidningsspalterna. Vissa gör:
 
 
Undrar hur sånt går till. Att komma i tidningen alltså. Det kan inte vara någon nyhet precis. Hjälpsamma människor gör sånt här dagligen all over the place.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0