Ett stenkast från mig

 
Stenkast och stenkast, man får ta i en del. För mig är badhus en plats för motion och lite avslappnande i en stressig värld. En njutning. Nu skall jag villigt erkänna att jag slutat gå och bada och njuta, sedan länge. Det är helt enkelt ett djävla liv. Troligen inte i Stockholms badhus men väl i Malmös. Lite axplock från SDS:
 
"I måndags var det en ny incident där en badgäst kände sig störd av två män som åt och drack medhavd matsäck, som tjoade högljutt på relaxavdelningen. Dessutom gick en av männen omkring med ytterkläder och skor [...]  Den första veckan rapporterades 27 incidenter, vid något tillfälle tvingades badets personal ta hjälp av polis eller ordningsvakter för att få stökiga personer att lämna badet. [...] Men fortfarande händer det att badvakterna måste ta hjälp av polis för att få ut hotfulla personer ur badhuset."
 
Man kan ju verkligen undra varför det här skall vara så svårt. Att gatans folk uppenbarligen tar över utan att man lyckas stävja eländet är ytterst anmärkningsvärt. Det måste finnas personer med starka armar och mod i barmarna som ytterst enkelt kan trycka ner skitarna — gärna under ytan.
 
Att slödder skall få störa människor, fyra gånger om dan, som vill ha en skön stund är inget annat än en skandal. Det är hög tid att överge dialogkonceptet och införa stenhårda fysiska tag. Och varför inte straff. Sinnesslöa gangsters skall hållas kortare än kort.
  Varför inte passa på och ge svinpälsarna lite uppfostran. Obligatorisk lägervistelse i en månad med handledning i hur man uppför sig i ett badhus, inklusive stenhårda träningspass i kall bassäng samt ett väl utvecklat program enligt Bootcamp-modellen.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0