Kul att det händer lite!

 
I tramshetens land säger jag bara — kan James Bond så kan kan tågpersonal!
 
Som vanligt gäller att risken för diskriminering är uppenbar. Folk är helt enkelt inte riktigt möblerade i skallen. Finns det för övrigt något man inte kan känna sig diskiminerad för? I mitt älskade Sverige, varför skall jag så ofta känna att jag lever i lala-land?
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0