Utbildningens avgrund närmar sig




Att jag är kritisk mot skolans värld och utvecklingen av skolan i ett framtidsperspektiv torde stå klart för läsarna av denna blogg. Det är därför både sorgligt och glädjande att debatten inför framtidens utbildningsutveckling förs. Sorgligt för att ansvariga politiker, och vissa av lärarna, inte fattat grejen med vad som krävs. Glädjande för att det trots allt finns en debatt.

I DN skriver den utmärkte Maciej Zaremba om en skola i Kävlinge som måste betraktas vara i fritt fall och som ingen vill rädda. Snackas gör det men åtgärderna som satts in måste betraktas som obefintliga. Politikerna och tjänstemännen i den kommunen får anses vara träskallar och hattar skall på i hackspettsskogen.



Folk som inom utbildningsväsendet inte har den ringaste aning om pedagogik skall inte befinna sig nära mina älskade kids. När en rektor till exempel säger som så: "När det gäller det pedagogiska ledarskapet är det ingen skillnad på yngre och äldre barn” eller "Deras kunskapssyn var fel. Och de tog för mycket plats, det skulle vara mer elevstyrd undervisning, inte ”lärarstyrd” och "De skulle lära sig att analysera och dra slutsatser på egen hand" det vill säga utan handliedning, så måste det framstå som klart att här härskar amatörernas glada gäng.

Kidsen blir lidande och Jan Björklund vevar på med betyg, ordning och reda, mössor på och av och annat trams. Skolan lider av att dess innehåll och dess organisation är byggd för tider som inte mera finns. Utbildningen skall byggas för våra barns framtid och den gigantiska uppgiften tar man inte i ens med tång.

Än tydligare blir problemet när man motarbetar det som definitivt är en del av framtidens skola och om det kan du läsa i Expressen. Det handlar om det nya mantrat att alla lärare skall vara behöriga. Det vill säga: alla, oavsett förmåga att undervisa, som har en legitimation till läraryrket skall få lära ut. De som inte har denna legitimation får inte undervisa även om de råkar vara superpedagoger. Dumt? Nä, idiotiskt.

Speciellt idiotiskt blir det i framtidens skola som måste bygga mycket mer på kreativitet. Företagare och andra har idag hur mycket räknenissar, jurister och tekniskt skolade människor att välja på som helst, men de skriker efter fler medarbetare med en kreativ ådra. Den ådran tas inte fram i dagens skola, tvärtom.


Det kommer i framtidens utbildningssystem att krävas en revolution — inte en reformation.

In med dans, musik, konst och annat som är som gjort för att utveckla andra intelligenser än de man mäter med gamla IQ-skalor.

Och tänk när lärarna till dessa ämnen skall legitimeras! Först skall de manglas i många år inom det "allmänna" läraryrket och sen skall de undervisa i det de brinner för och kan. Jag undrar om Picasso skulle vart tvungen att vara behörig för att undervisa i teckning och målning? Eller om John Lennon, som själv ratade skolans musikundervisning, skulle tvingas samma väg?

Att ingen i Sverige, och i många andra länder också för den delen, ens funderar på hur den framtida undervisningen skall bedrivas och med vilket innehåll, visar bara att man är lika trångsynt som Kävlinge kommuns direkt kriminella politiker och tjänstemän.

För den som vill bilda sig finns två insiktfulla böcker att läsa och båda är av Sir Ken Robinson. Läs dem och kolla gärna på TED där han föreläst två gånger.




Nu har jag ingen större tro på att politiker skall fatta det här. När Ken Robinson var hos Skavlan och redogjorde för sina rön så satt Reinfeldt och såg ut som han skitit på sig och hånlog gjorde han också och det kan du se här.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0