Kul för kidsen när vuxna slarvar
En hysterisk mamma tillfredställer press och bloggare med sina kommentarer som går åt det här hållet: "...vad som helst hade kunnat hända..." i fallet med personalen som gick hem och lämnade kidsen kvar på dagis. Det följde svenska regler minutiöst och gick hem enligt schema.
Nu tror jag inte att ungarna led av det, men det är självklart så att det är bättre med anställda som tar ansvar än människor som har huvudet fullt av annat och tydligen också under armen.
Det som jag dock står frågande inför är hur man kan lämna sitt jobb utan att kolla att allt är låst, dörren stod nämligen öppen, och det ger mig indikationer att antingen är reportaget starkt överdrivet eller fel, eller så är det sant och då är rutinerna dåliga.
Mitt råd till chefen för de huvudlösa:
- ge tydliga instruktioner till personalen att de är på en arbetsplats med barn.
- be dem alltid kolla om det finns barn att ta hand om.
- gör en noggrann checklista för vissa basrutiner som, öppna dörren när du kommer till jobbet.
- stäng den och lås den när du går hem.
- kolla gärna att alla kidsen lever lite då och då
- m.m.
Kidsen? Eftersom de inte verkade hysteriska och ledsna så var de väl vana vid situationen och jag tror de såg ut som så här:
Expr.
Skulle bli vansinnigt förbannad om det hände vår tvååring! Vissa rutiner får inte brista, det är bara så. Föräldrar lämnar sina barn på dagis för att de måste och borde kunna känna sig trygga under dagen att deras barn är trygga. Jag var emot dagis redan innan, blev knappast bättre av detta.
Det är inte konstigt alls att hon lämnade jobbet med öppna fönster och olåsta dörrar, hon var ju inte sist (enligt schemat hon läste på).
Om hon däremot trott att hon varit sist (och att alla andra gått hem) hade det suttit personal och barn inlåsta i ett mörkt dagis.
Jag skulle kunna tänka mig att det gick till enligt följande:
När hon tittade på schemat och konstaterade att hon skulle gå fanns ingen personal i närheten, i hennes huvud var de kanske ute eller någon annanstans.
Då gick hon hem, i tron att det var folk kvar.
