Låga krav minsann





Lördagen väller in och knallar på. Sommaren har dessutom bestämt sig för att göra sitt intåg. En ny "paviljong" är efter viss svettning, ett tjog svordomar och allmän frustration på plats och allt är på det hela taget "kanon". Fick för mig att en liten tur på nätet var på sin plats. Intet kan störa mitt lugn tänkte jag. Jag hade fel.

Upprörd är jag väl inte, men jag är frågande. Hur kan en normalt begåvad, skulle jag tro, människa bli politiker och sen efter nästan fyra år som beslutsfattare vara "mest stolt över" dubbdäcksförbudet (på Hornsgatan var det väl)? Nu skall jag väl i ärlighetens namn erkänna att det inte var det enda ladyn var stolt över. Hon kör med stegräknare också, en numera vanlig idiotgrej som mängder av människor stolt stoltserar med för att visa att de minsann har gått. Jag ger mig tusan på att hon använder stavar också och hon har säkerligen en massa gott att säga om denna, av skickliga marknadsförare, påhittade nyttopryl.

Att bli politiker och inte ha högre krav på vad som är viktigt här i livet finner jag nästintill stötande.

Jag går nu, utan stegräknare, ut i min trädgård och lugnar ner mig och lapar sol!

SvD

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0